PartnersKontaktOm oss

Arkitekturhistoria – bostadshus då och nu

Har du passerat ett iögonfallande bostadshus och funderat på vilken epok det tillhör? Då är du i gott sällskap. Sverige är fullt av olika byggstilar som var och en berättar historien om sin tid.

Som moderna bostadsutvecklare kan vi inte få nog av vacker arkitekturhistoria och tidstypiska byggnadsdetaljer som var och en berättar historien om sin tid. Och har du tänkt på att alla bostadshus var nyproducerade en gång i tiden? Så istället för att bara promenera förbi tänker vi stanna upp och bjuda på en tillbakablick på olika byggstilar från början av 1900-tal och fram till idag. Med på tåget finns arkitekten Laila Reppen som bidrar med bilder och kunniga inspel.

I backspegeln går det att urskilja tydliga modeväxlingar och trendskiftningar. Så är det även inom arkitektur och stadsplanering, särskilt när det gäller bostadshus.
Laila Reppen, Arkitekt

Olika byggstilar

  • Jugend (cirka 1900–1910)

    Kanske har du beundrat en fasad med mjuka, böljande blomgirlanger och konstnärligt utformade burspråk. Då är det mycket möjligt att det är ett hus i jugendstil du har vilat blicken på. Jugendhusen ligger utspridda här och var som smakfulla juveler i stadsbilden.

    Läs mer

  • Nationalromantik (1910-talet)

    Monumentala byggnader, rustika tegelfasader och dovt målade trapphus med ålderdomliga sagomotiv... Att besöka ett kvarter i nationalromantisk stil känns lite som att kliva in i en annan värld, märkligt avskild från storstadens larm. Stilen finns bland annat representerad i Lärkstaden i Stockholm.

    Läs mer

  • Tjugotalsklassicism ”Swedish Grace” (1920-talet)

    Det finns många fina exempel på tjugotalsklassicistiska byggnader runt om i landet. Konserthuset och Stadsbiblioteket i Stockholm är kanske de mest kända. Stilen som var en svensk motsvarighet till Art deco, uppmärksammades även i England under namnet Swedish Grace.

    Läs mer

  • Funkis (1930-talet)

    Sol och luft var ledorden för den funktionalistiska filosofin. Funkishusens slätputsade fasader, geometriska volymer och stora glasytor speglade en önskan om stilrena, maskintillverkade bostäder för en rationell och sund framtid. Idéerna hämtades främst från Bauhausskolan i Tyskland och arkitekten Le Corbusier i Frankrike.

    Läs mer

  • Folkhemsarkitektur (1940-1950-tal)

    Nu har vi kommit fram till 1940-1950-talet på vår byggstilsresa. Under den här tiden slog Folkhemstanken igenom på allvar och samhället började ta ett större ansvar för bostadsbyggandet. Håll utkik efter punkthus och grannskapsområden i ytterstaden om du vill få grepp om stilen. Har du tur kanske du får syn på ett stjärnhus.

    Läs mer

  • Rekordåren och Miljonprogrammet (1965–74)

    Under 1960–1970-talets rekordår togs rejäla krafttag för att bygga bort de eviga bostadsköerna en gång för alla. Miljonprogrammet var en gigantisk satsning som saknar motstycke i Sverige. Karakteristiska byggnader från den här tiden finns att se i både citykärnor och förorter.

    Läs mer

  • Infill och Postmodernism (1975–1980-tal)

    Internationell solidaritet, oljekris, dagis och kärnkraft. Under 1970-talet låg en rad samhällsfrågor på agendan och synen på de brutala rivningar av äldre hus förändrades. Under 1980-talet byggdes kontor över hela landet och postmodern arkitektur var en av stilriktningarna bland bostadshusen.

    Läs mer

  • Stilblandning, nyfunkis och 1920-talsinspiration (1990-tal)

    När bostadssubventionerna avskaffades under den ekonomiska krisen på 1990-talet tvärstannade byggsektorn. Arbetslösheten var hög men från mitten av decenniet ökade efterfrågan på bostäder i de expansiva storstäderna. Än en gång blickade arkitekturen bakåt på äldre stilar.

    Läs mer

  • 2000-2019 Nymodernismen utvecklas

    Hur präglades arkitekturen av millennieskiftet och hur ser den rådande byggstilen ut idag? Det ska vi ta reda på nu. Vi har tagit oss hela vägen från 1900-talets början till det allra sista stoppet på vår byggstilsresa, nämligen vår egen tid: år 2000-2019!

    Läs mer

Några ord om Laila Reppen, som hjälpt oss med vår serie om byggstilar

Laila Rappen är arkitekt med ovärderlig kunskap om arkitekturstilar. Hon arbetade tidigare i 17 år på Stockholms stadsbyggnadskontor och driver idag en egen arkitektbyrå. Dessutom undervisar hon på eftergymnasiala skolor och sitter i Samfundet St:Eriks styrelse samt Skönhetsrådet i Stockholm. Laila har också skrivit en rad böcker om arkitektur.

Vill du lära dig mer om att tolka byggnader och detaljer rekommenderar vi Tidstypiskt och Så byggdes staden där hon är en av författarna. Böckerna tar dig med på fascinerande resa genom arkitekturens stilväxlingar i Sverige från 1880-talet fram till idag.

2016 fick Laila Reppen Sveriges Arkitekters Kritikerpris tillsammans med kollegan Cecilia Björk för sitt mångåriga arbete med att sprida kunskap om kulturhistoriska kvaliteter i vardagsarkitekturen.